Min första kärlek..

Ja de är ju tyvärr Ronny som han heter.
Han var mitt första allt så att säga, min första "sambo", min första i det intima, och ja han skulle vart min första förlovning, men han dumpa mig en månad innan vi skulle förlova oss vilket jag idag tycker var väldigt tur.
Men då var jag ett vrak, han var mitt allt ju iallafall DÅ!
Men nu är jag överlycklig att han dumpa mig dock gick jag fram och tillbaka med honom i ca 3 år innan jag insåg att större äckel får man nästan leta efter..

Ni som inte känner honom kommer bara tro att jag ogillar honom för han dumpa mig, men där har ni fel, han var  otrogen i mot mig minst 4 gånger som jag vet :/
Sen kunde han inte sköta sig själv (kan han tydligen inte idag heller) och då är han 8 år äldre än mig, men han kunde inte gå till affären själv i nya ställen knappt med mig heller han ville hellre stanna hemma.
Han gick hellre till sin mamma och åt fast han hade egen lägenhet och man ville laga mat hemma för någon gångs skull..
Han skötte inte hygienen, vilket gjorde att jag fick lida för det väldigt mycket (fick urinvägs inflammation enormt ofta).
Han var lat och väldigt stökig och en soffpotatis..
Kärleken gjorde mig verkligen blind om man säger så, en del fråga mig vad jag såg i honom och idag undrar jag det med :S
Vad i helvete såg jag i honom egentligen usch säger jag bara, ÄCKLIGT!!
Han snusa lös oxå så ni kan ju tänka er hur äcklig han såg ut i käften bara bläää!
Men som sagt jag var blind, jag såg inte det där som de andra såg och som det jag ser idag när jag träffar honom (han bor typ titt som tätt hos min kusin, därför jag träffar honom ibland).

Idag blir jag äcklad av att se honom, äcklad av att jag har vart med en sådan äcklig typ, men gjort är gjort och ja han har ju faktiskt sin charm och det är på de viset som han fick mig på fall och andra tjejer han hållt på med.


Så min första kärlek var verkligen inte perfekt, men de har ju gett en erfarenhet.