lördag 29 september 2012

Vändpunk

Det är något som jag skulle behöva, något som fick mig att vända mig om att släppa saker och ting som bara får mig att må dåligt.
Men jag lyckas inte, inte själv iallafall och jag vill inte ta hjälp av läkare och psykolog då jag vet att jag antagligen får börja med antidepressiva igen och jag vill inte det..
Men jag vet inte om jag har något val snart?
Då jag känner ångesten bli starkare och mitt psyke bli svagare, det känns så tomt fast jag har Anders här och djurena..
Min mage faller mer ju sämre psyke jag får och hoppet tappas snabbt men jag försöker dölja det för Anders, han kan inte göra något ändå för att hjälpa mig även om han vill hjälpa till så vet han inte hur och det vet inte jag heller :/

Så fort jag blir helt själv tappar jag mer än hälften av mig själv och jag kan inte förlita mig på Anders hela livet, vi måste kunna vara ifrån varann utan att jag faller isär..
Och det är inte det att han åker iväg som skrämmer mig utan det är att det är så tyst och tomt, jag klarar inte av mina egna tankar dem sänker mig längre än vad jag klarar..

Jag vill bara att allt ska vara bra, men det är tyvärr inte så lätt :(

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar