Nervös..

Jaha då börjar det kännas jobbigt, bara för jag mår bra, bara för jag har det bra nu, jag är i ett seriöst förhållande med en kille som e jätte rar, underbar och respekterar mig, jag har jätte bra kompisar, och ja jag mår bra psykiskt, det är då jag börjar bli orolig och känna av stressen att snart kommer något gå snett, något kommer hända som inte är bra, så är det alltid, när jag väl har det helt underbart, då brukar det alltid hända något som inte är bra, då är bara frågan vad kommer hända och när kommer det att hända?
Jag gillar inte dessa tankar de får mig att må dåligt, varför ska jag få dem?
Är det för jag ska bli lite förvarnad så jag inte mår ännu sämre när väl något går snett eller är det bara så att det är något jag inbillar mig bara för jag inte är van vid att ha det såhär bra som jag har det nu?
Så många frågor men inga svar..
Det ända jag får göra är att försöka att inte tänka på det och bara låta saker och ting gå och hoppas på att mina tankar enbart är inbillningar och att det kommer fortsätta vara så här bra..
Men frågan är ju hur lätt det kommer vara att försöka låta bli att inte känna av lite nervositet i magen, att inte tänka på saker och ting som kan gå fel, eller tanken på att han kanske helt plötsligt tappar känslorna och vill avsluta allt..
Det är just därför jag inte vill bli kär, för jag är livrädd för att såras, och nu är ju bara problemet att jag är lite kär, tillräckligt för att vara rädd, tillräckligt för att såras ordentligt om allt helt plötsligt skulle vända..
Det är en enormt jobbig känsla i magen jag har, men jag får hoppas som sagt på att det inte är något.